I många år var posten det enda sättet att leverera stora grafiska produktionsfiler. Innan den stora bildbehandlingseran inleddes klarade man sig oftast med att skicka disketter. Så kom gråskalebilder och sedan färgbilder i ökande mängd och filstorlek. Lagringsmedier som Syquest och ZIP blev ett lyft. Tillfälligt. Men plötsligt kunde man bränna egna CD-skivor för en rimlig penning. Problemet var löst för alltid. 700 MB på en disk. Vem behöver mer? Svaret kom snabbt – alla behövde större utrymme.

 

Så kom då den slutliga lösningen – DVD-skivan. Flera gigabyte på en skiva. Det lät nästan som en oändlighet. I alla fall under något halvår.

Med facit i hand vet vi att behovet av att lagra och skicka stora filer har alltid kört förbi vad som erbjudits i form av transportabel lagringsmedia.

Att använda internet och FTP blev därför en väldigt viktig transportväg för digitala leveranser. Tjänster som Sprend och Dropbox har ytterligare förenklat och har en viktig roll än idag.

Men varför nöja sig med att stanna där? Att skicka via web innebär fortfarande många moment som t.ex en omfattande hantering av filer på servrar och i mappar och svårigheter att överblicka innehållet i stora leveranser. FTP-servern brukar dessutom vara full av filer som man inte riktigt har koll på. Samma sak gäller för hårddiskarean dit man sparar ner allt produktionsmaterial.

Idag finns inte många som sanningsenligt kan säga att de har total kontroll och överblick över sin fillagring.

Det finns förstås mycket bättre sätt att lösa hela problematiken. Hur? Ett sätt är att nyttja funktionerna i ett DAM-system, en mediadatabas, som t.ex. BrandMaster DAM eller Cumulus.

Titta igenom den här korta filmen så ser du hur enkelt man faktiskt kan jobba. Notera särskilt den totala frånvaron av mappar och filhanterare.