För några år sedan berättade en kund historien om sin något tuffa start på nya jobbet för mig: Första jobbet, en broschyr, gick visserligen väldigt bra men resulterade i något oväntat. En faktura. En rätt saftig sådan.

Det visade sig att min kund gjort precis det vi alla gör. Hon letade upp en tidigare broschyr och utgick från den. Lite ändringar här och där, sedan de sedvanliga korrekturvändorna innan den skickades till tryck. Ingen lade märke till något konstigt under projektets gång.

 

Tvärtom verkade alla gilla den nya broschyren inklusive bilden på den kända svensken på första sidan. Sedan damp fakturan för otillåten bildanvändning ned.

Otillåten användning straffar sig

Missen var naturligtvis att företaget inte hade rättighet att använda bilden på den kända svensken i broschyren. För att undvika att hamna i liknande situation behöver du känna till vad upphovsrätt är och innebär.

Flera olika lagar dikterar villkoren

Det finns flera lagar som reglerar detta, t.ex. UpphovsrättslagenLagen om namn och bild i reklam och Avtalslagen. Vill du veta mer om alla lagar som reglerar upphovsrätten ska du absolut rådfråga en jurist, men här kommer några viktiga saker som lagarna säger och vad de faktiskt innebär:
Upphovsmannen har rätt att bli angiven som upphovsman
”… i den omfattning och på det sätt god sed kräver”.

Det innebär t.ex. att har jag har rätt få mitt namn angivet tillsammans med en bild jag tagit om denna publiceras i en dagstidning – för att det är god sed i dagstidningar att ange fotografens namn i en fotobyline.

Denna rättighet kallas ofta för ideell rättighet. Konkret innebär det att du måste veta vem som tagit en bild om den ska användas i redaktionell produktion.

Upphovsmannen har rätt till ekonomisk ersättning, men denna rätt kan även överlåtas till någon annan, d.v.s. upphovsmannen kan sälja rättigheter.

I princip kan man avtala om vilka villkor som helst – rättighet att använda en bild på webb, i trycksaker, i enstaka trycksak, i tiden obegränsad eller tidsbegränsad, rättigheter att sälja vidare och så vidare. Konkret innebär det att du måste veta vilka rättigheter du faktiskt köpt.

Om du köpt bilden från en bildbyrå, kan det också vara bra veta vilken, så du vet vem du ska kontakta om du behöver köpa ytterligare rättigheter.

Observera att det inte är självklart att du ens får lagra en bild i t.ex. ditt bildarkiv. Just det är faktiskt en rättighet du specifikt kan avtala om. Likaså ska du inte utgå från att det är okej att ändra en bild hur som helst. Upphovsmannen har rättighet att motsätta sig det som kallas ”kränkande ändring av fotografiet” eller att det används i ett kränkande sammanhang.

Lagen om namn och bild i reklam förbjuder näringsidkare att använda personers namn och bild i sin marknadsföring utan deras samtycke. Det innebär att du måste veta om personer på en bild gett sitt samtycke eller ej, eller åtminstone ha namnen på personerna så att du kan fråga dem.

Information du behöver ha kontroll över

Summerar vi, behöver du åtminstone hantera följande information för varje fil du förfogar över:

  • Upphovsman – vem som skapat materialet eller tagit bilden
  • Rättighetsvillkor – var, hur och hur länge du får använda det
  • Om det är köpt, varifrån är det köpt
  • Om personer som nämns eller syns, har gett sitt tillstånd

Gäller inte bara bilder

Notera att denna information inte  är begränsad till bilder. Även om det är långt ifrån tydligt, säger lagen att saker som reklam, logotyper och PowerPoint-bilder också kan vara skyddade.

Det som avgör är om de uppnår så kallad verkshöjd. Luddigt? Ja eller hur, men tänk så här: Säg att du har ett foto av ett visst motiv tagen av en fotograf. Du ber någon annan ta en bild av samma motiv (vid ungefär samma tidpunkt på dygnet). Om denne då kommer tillbaka med en bild som är likadan som den fotografen tagit, anses fotografens bild INTE uppnå verkshöjd.

Faktum är att lagen använder begreppet verkshöjd för att dela in fotografier i två grupper. Fotografiskt verk och fotografisk bild. En viktig skillnad mellan dessa är hur länge de är upphovsrättskyddade. Ett fotografiskt verk är skyddat 70 år efter fotografens död, medan en fotografisk bild enbart är skyddad 50 år från att bilden togs. Detta är intressant att känna till om du hanterar historiska bilder.

Utmaningen där är att hålla koll på när en bild faktiskt är tagen. Eller, vilket känns lite olustigt, hålla koll på när fotografer dog.

Ett system kan hjälpa till

Som du märker finns det en hel del du som marknadsförare måste känna till kring upphovsrätt. Om du har väldigt många filer finns det hjälp att få. Digital Asset Management-system (DAM-system) hjälper till att hålla ordning på vad som fakiskt gäller för varje enskild fil.

DAM-system har också  funktioner som hjälper till att förhindra onödiga misstag. De kan t.ex. automatiskt ta bort möjligheterna att ladda ned en fil om/när rättigheterna går ut. De kan också gömma alla filer med oklara rättigheter för vanliga användare. Allt för att förenkla – och förhindra oväntade fakturor.

Till sist. Ett råd på vägen. Använd inte Google för att leta efter bilder att använda på webbplatsen, bloggen eller i presentationen. De bilder du hittar där är alla upphovsrättsskyddade. Eller, i alla fall nästan. Det finns webbplatser som erbjuder kostnadsfria bilder som får användas kommersiellt. Ett sätt att hitta sådana är via CC Search. Det var så jag hittade bilden i den här artikeln.